Det närmar sig. Med små steg. Snart slipas golven och taken blir så blanka att man kan spegla sig i dem. Och varenda sekund, minut och dygn. Varenda vecka, månad och år är värd mödan. Och jag kan stå där och titta. Bara titta. Och till slut ser jag bilden av rummet. Så jag föreställer mig det. Varje gång ser det olika ut. En detalj som förändrats. En vrå som fått ljus. En färg som förvandlats till ngt annat. Det är en resa det här. En resa i att inte bara bygga ett hus, en personlig resa i tycke, smak och stil. En resa som utmanar oss. Samtidigt som den för oss närmare just oss.
Vitthem 